Hjärnkapaciteten har emigrerat

Mina hjärnceller har tagit semester och det av hjärnan som finns kvar består av någon form av blandning mellan mjukglass och sockervadd. Vilket bland annat resulterat i:
 
1. Tappert försök till att låsa upp soprumsdörren med knapplåset på bilnyckeln. I tio minuter. Jag skyller på att mitt undermedvetna vill att bostadsrättsföreningen byter till ett sådant lås på soprummet. Det var alltså med flit. Jag lovar. En demonstration av hur smart det vore att låsa upp med en knapp. EVOLUTIONEN HAR SAGT ATT VI SKA HA KNAPPAR SÅ DET SÅ!!
 
2. Jag har aldrig i mitt liv pantat så få burkar på så lång tid. Jag svär, maskinen gick sönder säkert fyra gånger. Sedan gav jag upp. Stackars personal som får springa och laga maskinjäveln hela tiden och så är det fortfarande jag som står kvar och ska försöka panta. DET VAR INTE MITT FEL, JAG LOVAR!
 
3. Och precis här. På punkt tre. Glömde jag bort resten av det jag skulle skriva. 
 
Så i stället tänkte jag berätta om tre bra saker som hänt i stället.
 
1. Mormor tyckte det var katastrofstökigt i min lägenhet... Så hon kom hit och städade. (Världens bästa ♥)
 
2. Jag har köpt tre nya téer. För jag behövde verkligen dem. 
 
3. Jag har färgat håret. Så nu har jag inte längre en meter utgift (utväxt, skulle det stå), sedan en dm knallorange och sedan slitna toppar i någon form av missanpassad ombre som jag gjorde i höstas och som de senaste veckorna bara bidragit till den lufsiga frisyr nu blivit av med. Frescht. 
 
 

Kommentarer
Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Follow on Bloglovin